Blue Mountain en underbar naturupplevelse

Elin och jag kommer bära med oss den här dagen.
Naturen talar ett språk utan ord.Långa stunder går vår lilla grupp tysta.Det är så bedövande vackert att se
tre systrar, vattnet som faller 60 m innan det studsar mot klippan , berget som skiftar i färg under dagen.
Berget har fått sitt namn för eucaluptiskbladen släpper ut en olja som gör bergen blå.
Blue Mountain är Australiens Grand Canyon fast med regnskog.
Bushwalken blev många steg men vi skulle inte vilja vara utan ett steg denna dag.
I natt sover vi tungt efter de 1000 stegen ner till James Valley och tillbaka igen.
Min dotter är stark,

Vad vi lärt oss om kängurus

Om hanar: Kängurur lever i flockar,Varje flock styrs av en hane , alfahanen.
                 Hanarna utmanar varandra och fightas om den positionen.
                 Hur?
                De sätter sig på svansen som bär deras vikt,Sedan boxas det med bakbenen tills en segrar.
                Känns som bättre än "dogfights" liksom lite schystare.
Om honor : De har ett krävande liv.De ska ta hand om en unge som skuttar på egen hand från 4 månaders
                  ålder.Samtidigt finns en unge i pungen och en i "livmodern" ( om det nu heter så på en djurhona).
                  Hon kan stoppa upp tillväxten för den ungen i livmodern upp till 2 år om det är torka och
                  flocken saknar föda.
                 
                 Jimmy berättar myter och fakta om vartannat i minibussen och på de olika " bushwalken"
                 vi genomför under dagen i Blue Mountain.
                 Mindre förtjusta blir vi när vi närmar Sydney på eftermiddagen då han berättar om sin favoritpizza
                 är med KÄNGURUKÖTT.
                 Vi vill helst inte höra mer vi som växt upp med Ru , Kängus son i Nalle Puh.

De tre systrarna

Det var en gång en man som hade magiska krafter för han ägde ett ben från en kängurus bakben.
När han höll i detta ben kunde han styra männikor och skeenden.Denne man hade också tre döttrar som han älskade över allt annat och som han ville skydda från alla faror och allt ont.En dag skulle han gå ner från berget tiil dalen för att söka efter mat och medicinväxter.Det var farliga vägar och lätt att ramla ned stigarna som stupade ner i dalen.Dessutom bodde en jätte i en grotta.Han bad sina döttrar att stanna uppe på berget medan han gick i väg till dalen.
En lång stund efter att han lämnat döttrarana råkade en av döttrarna att rulla en sten nedför en klippa.
Jätten vaknade till och kände lukten av systrarna.Han lämnade sin grotta för att kunna klättra upp till systrarna
 för att få sig ett gott mål.När systrarna hör jätten komma ,ropar de på sin far.Han hör deras röster långt
långt bort men förtsår att jätten kommer nå hans älskade döttrar före honom.
Han lyfter det magiska benet och befaller det att förvandla systrarna till sten.
Jätten blir galen och vänder nu ner i dalen för att hitta systrarnas far för att äta upp honom istället.
När jätten närmar sig ,riktar fadern det magiska benet mot sig själv och befaller det att förvandla honom till en liten fågel.Med snabba steg flyr fågeln in i en skreva i berget .Jätten går där ifrån hungrig.
Fadern lämnar sitt gömsle men upptäcker att han tappat det magiska benet.Han börjar krafsa med sin klor
för att hitta benet men utan att lyckas.De tre systrarna reser sig fortfarande bredvid varandra i Blue Mountain som väldiga stenstoder. Idag krafsar dessa fåglar på samma sätt eftersom de fortfarande letar
.
Historien kanske också finns till för att skrämma barnen från  att leka bredvid de branta stupen vid Blue Mountain,slutar Jimmy.
Vi elva som följer honom blickar ut över tre bergstoppar som kallas tre systrar.Dimman lättar och vi ser dem sida vid sida och tänker på myten vi just hört.

Australienska gummors humor.

Elin och jag sitter utanför ett bageri och väntar på att Jimmy , vår guide
ska köra oss vidare från det lilla samhället Glennbrook och ta oss högre upp i BlueMountain.
Långsamt och mödosamt närmar sig en liten tant med rullator vårt bord.Hon ser dessutom
väldigt skör ut.När hon passerar säger hon något och ler.Jag tittar på Elin som heller inte verkar
vara med på noterna.Den lilla tanten försöker en gång till men vi är lika vilsna.
Då försöker kon en tredje gång och då hör vi : Can I drive over you toe? skrockar hon och rullar vidare
i slowmotion.
Det är krut i gamla tanter i Australien.

Strömavbrott

Glömde förklara att en brand orsakat detta mörker.Nu är gatan troligen upplyst igen.
Elin och jag har "hemmakväll" och planerar att laga kyckling med grillade grönsaker.
I morgon är det uppstigning i gryningen.Vi ska åka på en dagstur till Blue Mountain.
Minibussen hämtar oss kl 7. Sharp!

Joggingtur i Sydney

Jag kommer ut på "vår" gata ,bestämmer mig för att ta mig till en av de större gatorna nära oss.
Tittar på klockan och beslutar mig för att springa i 20 min och sedan vända.Låter kanske tråkigt
men det är spännande att uppleva en ny stad på detta sätt.Eftersom jag inte tittat på en karta innan
jag springer blir allt intressant,Jag passerar Australian Museum,State Library,Botanic Garden genom en
del av Hyde Park ,ja sant och Parlament House.
När jag tittar framför mig ser jag "seglen" som måste betyda att jag har operahuset där framför mig.
Det har gått 21 min och det är en bit till... Inser också att det kommer vara helt mörkt när jag kommer
dit.v. Jag skulle ju vara tillbaka efter 40 min.Vägen tillbaka blir lite tuffare med en lång ,lång uppförs backe.
Vår del av Sydney får mig att tänka på San Francisco.
Backe upp och backe ned.
Väl tillbaka i vårt område är det mörkare än mörkast.I de små butikerna brinner stearinljus och butiksägarna
använder sina mobiler som ficklampor.Gammalt och nytt tillsammans som hela Sydney är här samsas det
 gamla och moderna.

Varför finns det ingen vit haj här?

Vi tar tunnelbanan till Darlington Harbour för att besöka Sydney Aquarium och strosa längs kajerna.
Elin blir så "taggad" så att hon nu kommer utmana sig själv och snorkla när vi kommer till Cairns och Stora Barriärrevet.Kanske också för att vi fick lära oss Lemon Sharks och Grey Sharks och några andra arter
endast äter fisk och inte människor.Vi läser 0 attacker sedan år 1580 verkar säkert!
Vi kommer nära hajar som är 3-5 m stora men de håller till i akvarium förstås.Inga vita hajar till Elin stora besvikelse.Carl,Nils och Emma er syster är ganska kaxig när hon slipper närkontakt med hajar,Titta så stilla hon står bredvid på bilden nedan.
Vi hann med en Caesarsallad with prawns innan regnet kom.Dock ett stilla och varmt regn.
Hemma på vårt hostel mätta på upplevelser för idag.
Nu ska jag jogga innan det mörknar.

Trötta två i Sydney

Jag vaknar sju och hör Elin säga att det ljusnar nu.
Vi sover lite till säger vi till varandra.Nästa uppvaknande kl 9 19 och
vi har 11 minuter att ta oss ner till "gratisfrukosten".Vi ger upp den och sträcker på
oss en stund.Långsamt kommer vi i rörelse,
Elin kommer in nu och säger .BLOGGMISSBRUK ,mågot vänligare.
Vi har varit ute och traskat till Cole och handlat mörkt bröd,skinka.ost och juice.
Snart ska vi vara turister i Sydney.Ska bli kul! Vi gillar den här staden.Elin konstaterade att
detta är en "riktig" stad som Stockholm.

Sydney 28 juni kl17-20

Vi kommer in för landning ,högljudd rockmusik,ser citykärnans skyskrapor i citykärnan.
Rycker till då jag upptäcker att planet skall landa på en smal landtunga mellan vatten.
Elin läserlugnt i sin bok.Skönt för henne hinner jag tänka innan landningställen tari och planet hastigt bromsar
upp farten.Vi överlever.Vi är i Sydney.Så kommer mörkret och lägger sig som ett täcke över oss. Jag vänjer
'aldrig att solen går ned redan kl 17.Australien måste vara nattmänniskornas paradis?
Härlevs mer av hälften av dygnets timmar i mörker.
Elin ringer vårt hostel och kontrollerar när vi kan bli uppplockade.
Medan vi väntar konrollerar hon temperaturen ute.Det är 16 grader varmt.Nästan godkänt av min väderkvinna.Elin är förvandlad till en
Gold Coast Aussie,allt under 18 grader är lika med vinter.Hon oroar sig redan för september
oxh hösten.Kära nån ,tur att min kära dotter undslapp vår kalla och kärva vinter i 5månader!
Minibussen anänder och vi packar oss in i minibussen som kommer göra fem stopp innan vi är framme vid vårt hostell.Föraren
anmärker på alla medtrafikanter under hela resan:Your idiot eller your locals används frekvent.Bagaget liksom vi medresenärer far omkring i bussen.
Vi ber för varandra i tysthet .Alla lyckas nå sina mål.Från bussen är det svårt att bilda sig en uppfattning av stadsdelen som vi ska bo i de närmaste dagarna.
De är en salig blandning av människor som rör sig på de mörka gatorna.Vi ser för första gången uteliggare som försöker komma till ro på madrasser samtidigt som
de försöker rulla in sig i filtar.Alla kök är representerade vad gäller restaurangvärlden.
Vårt hostel ligger nära Holliday inn,så även olika prisklasser på hotell finns här.
En stund senare letar vi oss fram till en italiensk restaurang som bara är ett hål i väggen.Men vilken god mat.Igen på denna resa.
På hemvägen kommer de första regndropparna.Vi skyndar på stegen .Vi upptäcker frivilliga som söker upp hemlösa så att de får varm en sovsäck i natt.Vi vet att
att vi har skydd för natten.Men vad skönt det känns för oss att någon bryr sig i natt om de som inte har tak över huvudet.
I morgon får vi se Sydney i dagsljus.Vi är redo.Sydney är du redo för oss?

Jolly Swagman Backpackers

Tredje försöket att berätta om dagen sedan vi landade i i Sydney.
Försök 1. 2/3 av texten försvann. Försök 2. Texten FÖRSVANN Försök 3.Redigerade bort texten.
Nätet liksom jag fungerar uruselt. Samlar ny kraft för at berätta om landningen,Elins vädernoja, en minibussfärd till city,en brokig stadsdel kring Kingscross och en ovanligt god italiensk pizza.

Gold Coast Airport

Klockan 17 lokal tid landar vi i Sydney.
Vi är laddade.

HIPP HIPP HURRA FÖR CLARA!

Vad är det för en dag, är det en vanlig dag? Nej ,det är ingen vanlig dag
för det är Claras födelsedag.Hurra,hurra hurra!
Clara,Elin och jag hoppas att du har en härlig födelsedag med tårta och presenter,
Vår present kommer lite senare.
1000 kramar från moster och Elin som sitter på flygplatsen på Gold Coast.

Hoppsan nu gick det lite fort.

Vi reser vidare den 28 juni till Sidney och inget annat.
Nu är vi lite slitna efter att ha ägnat oss allt från att tvätta till att städa och lösa massa praktiska saker
eftersom det väntar en inspektion här imorgon av hela korridoren.De andra städade innan de for
men vi måste fixa det sista.Alla som gjgjort en flyttstädning vet hur det är...
Nåväl ,nu pustar vi ut och ska läsa en stund.Elin är knappt kontaktbar nu när hon får läsa böcker
på svenska efter ett halvår.Livet de luxe av Lapidus är redan avverkad.
I natt kommer det gå lätt att somna.Snart släcker vi lampan efter ännu en dag med varm sol.
NATTINATTI från mig och Elin som snart är on the road again.

WOW!

VI HAR STÄDAT KLART OCH MÅR BRA:
SOVA,SOVA,SOVA!
SIDNEY NÄSTA!

Bävrar och papegojor

För många år sedan berättade en vän för mig att han blev så exalterad när han såg en bäver
för första gången.Han försökte påkalla allas uppmärksamhet genom att ropa : En bäver ,det finns bävrar här!
Enda responsen blev märkliga blickar,Han fattade inte varför han fick någon att ljubla av samma förtjusning
förrän några timmar senare då han sett rätt många bävrar eftersom det finns en koloni bävrar längs med Klarälven.Jag tänkte på detta då jag för första gången för en stund sedan såg papegojor i sin naturliga miljö.
Det var på vippen att jag börjat ropa: En papegoja , det finns papegojor här.Antar att någon med en vit rock hämtat mig då.
Men, vilken känsla en del upplevelser är första gången.Den får man bevara.

Fotspår

Det finns ett annat Byron jag inte berättat om...
Gjorde sig påmint när jag vandrade upp till fyren tidigt i morse..
Hippie car,Positive timing läse jag på folkabussen.
På morgonen syns en annan grupp av människor förutom de som spanar efter vågor att surfa på.
Jag ser människor som mediterar i kläder som för mig till Indien eller människor som genomför thai chi så
stillsamt och meditativt.
Under slutet av 60-talet flyttade hippier hit och de fortsatte att leva här och försökte att bygga upp en alternativ livsstil..Idag samsas minst två levnadssätt  här , den religiösa livstilen och surfkulturen.
Det luktar rökelser mellan husen och i små butiker kan man köpa bönevimplar från Tibet , föremål som föreställer hinduiska gudar eller från den aborigin kulturen.
Elin  och jag uppskattar också den fantastiska vegetariska maten som givetvis är närodlad.
Gisela ,min kära syster du kanske inte skulle känna igen dig helt här då staden förändrats av turistinvasionen enligt mannen vi träffade i fyren igår.Men det finns spår kvar eftersom befolkningen kämpar för att bevara staden från de stora kedjorna som härjar i varje större stad här, som i USA eller som i Sverige.
Det vilar iallafall ett lugn över Byron nu vintertid.
Stränderna är dock helt befriade från barer och restauranger.Där kanske till och med dina fotspår finns kvar,kära syster? Det är fortfarande värt att komma tillbaka hit ,väldigt mycket av det du tyckte om finns kvar.

Dogs area on the beach

Vilda,Trixi,Grace och andra hundar jag känner !

Oj vad många glada hundar som sprang omkring och hade kul med sina hussar och mattar på stranden.
Jag gick längs stranden och samlade snäckor och klappade hundar.
Vad härligt att dessa fyrbenta vänner har många kilometer att springa på ,kunna ha ett hundliv.
Elin och jag valde " hundsidan" såklart när vi solbadade ett par timmar idag.
Vad vore livet utan hundar?
Någon skrev nyligen : Det är inte jag som förmänskligar hunden utan det är hunden som förmänskligar mig.

Byron Bay top 5

1. Här går människor, i alla åldrar, barfota.
2. Här går människor, i alla åldrar, i flip-flop om de inte går barfota.
3. Här går människor , i alla åldrar, klädda i våtdräkter.
4. Här går människor, i alla åldrar omkring och bär på surfingbrädor.
5. Här SURFAR människor på vågor. 

to be continue : To the Lighthouse

Vi får också se en val när vi nått fyren.På avstånd men mäktigt i alla fall tycker vi.Jag ser delfiner också.
Fyren då? Ja vi kliver in i den och möts av en äldre man som berättar hur Byron Bays " vik" åg ut i början av förra seklet men också hur staden förändras efter turistströmmen hit.Det är han som pekar ut genom fyrfönstret och säger : Där har ni valarna ! De simmar förbi här nedanför så ni hinner se dem.Bara sådär som att valar kommer förbi varje dag.För Elin och mig är det mycket speciellt.När vi vandra neråt igen går vi tysta bitvis inte på grund av trötthet snarare på grund av alla upplevelser.Kan man smälta att man nyss såg en val?
Lättad också över att känna sig så här fräsch efter Byron Bay Marathon.

To the lighthouse

Elin och jag på väg mot fyren.Jag är varnad sedan igår att Stockholm Marathon är inget mot vad som väntar
oss på denna vandring till fyren.Vi rustar oss med var sin vattenflaska och fotriktiga skor,joggingskorna,Första etappen går inne i staden och längs med Beach Highway.Vi passerar Courthouse,vi stagar på men gör halt och läser skylten ovanför ingången: NO,SKATEBOARDS AND LONGBOARDS ALLOWED IN THE HALL Vi skrattar och går vidare.Då vet vi denna viktiga info.
Stranden till vänster ,inte så många i vattnet, mest surfare i våtdräkter.Som sagt det är vinter i Byron Bay men Elin och jag ökar takten och börjar svettas.Vi gör vandringen till en utmaning.Till höger om oss villor och motell  inbäddade i  lummig grönska.Jag känner igen en del blommande buskar som hemma finns att köpas små krukväxter.Snart börjar stigningen och Elin ropar till : Va är vi redan här!? Det tog mig och Bryan  40 min att ta oss hit och vi är här på drygt 10 min.Skönt då blir det bara ett halvt marathon tänker jag och travar på och dricker ur min vattenflaska för att klara etapp två som innebär att forsera genom regnskog och uppför trappor,Elin blir mer och mer upplivad ju högre vi kommer och säger.Det här är ju ingenting i jämförelse med när jag gick med Bryan.Men vi hade ju festat en del dagen innan och jag gick i Converse.En skylt dyker upp framför oss som berättar att det är 1,7 km kvar.Jaha tänker jag ,det är som 5 km slingan hemma då.Men det visar sig att dessa kilometer är ganska krävande.Omkring har vi vandrare som går barfota och i flip-flop.Vi har samma mål , fyren uppe på klippan där man ser hela bukten och bergen långt borta i dimma på grund av luftfuktigheten.Vi njuter av utsikten där vi går på den sligrande stigen uppåt ,uppåt.Vi stannar till vid Captain Cooks utsiktplats och spanar på surfarna som söks sig hit för att få surfa i större vågor.De är många till havs som de som paddlar kajak till havs för att komma närmare delfinerna och valarna.

Morgon i Byron

Var det så här staden såg ut?
Sitter på vår balkong som skyddas av en hög palm.Staden börjar långsamt vakna till liv
liksom vi.Somnade redan vi 23 men jag vaknade 02 00.Jetlagen finns kvar på detta sätt
att jag är ovanligt pigg mitti  i natten och seg runt 16-17 på em.
Fascineande att det är vinter här.När jag själv väljer shorts och t-shirt kommer Byronborna i jeans och
tjocktröja och stickad mössa.Det syns på an mils avstånd säger Elin vilka som är turister och vilka som är invånare.

Byron Bay 19.44 lokal tid

Ny dag i Australien som började med en tur till Australia Fair på trollhättemål : köpcentrum .
Elin var på jakt efter en ny resväska.Den förra flyttade en eller flera kackerlackor in i så den får inte följa med till Sverige.
Hur säljer man väskor ? En man i kostym med mikrofon vandrar fram och tillbaka utanför butiken och skriker i micken så att det låter som radioreklam .Elin köper en lila väska i detta öronbedövande
ljud.Vi går vidare och hamnar på en McDonald eftersom det var tre månader sedan min kära dotter åt en hamburgare där.
.Kan meddela att australiensisk Angus smakar mer än burgaren hemma.
Vi avslutar äventyret i köpcentrat med en god latte.Mannen med mikrofonen hörs inte längre ,tack och lov.När vi kommer hem förstår vi att tiden gått fortare än vi tänkt oss.Snabb packning och till bussen.Väl i Surfers inser vi att vi lämnat lite väl hastigt.Elin har en biljett från förra gången hon var i Byron.Lugnt ringer hon från en telefon på Greyhoundstationen eftersom kontoret är stängt.Det är lördag! Fem minuter senare är allt fixat .Med hjälp av passet får vi klartecken och kan pusta ut.Mest jag .Elin säger att hon slutat att få panik eftersom det händer sä mycket hela tiden och allt brukar lösa sig.Skönt att ha en sådan medpassagerare med sig på resan.Lösningsinriktad!
Vi åker igenom otaliga småsamhällen Miami,Palmbeach,  Mermaid beach alla delar av Gold Coast och nästa stad Coolangatta,Förutom motell och hotell åker vi förbi villor och kyrkor.På en av kyrkorna blinkar en skylt : The Lords gym och en bild med hantlar.Där får man kraft på mer än ett sätt ?!
Något för dig Carl?
Så lämnar vi GoldCoast och naturen förändras.Gröna kullar får mig att tänka på en tågresa under min första tågluff för 35 år sedan i Skottland då jag satt vaken en tidig morgon och njöt av landskapet.
Underbart vackert.
Vi kom till Byron Bay i skymningen ( kl 17 redan).Hann bara se små vackra trähus och små butiker.
Elin och jag letade upp vårt motell i mörkret.Sedan bar det av till stranden ,lyssna på vågorna och spana mot fyren på kullen.I morgon ska vi vandra dit.
Nu är vi tillbaka på hotellet mätta och belåtna efter en måltid på restaurang Utopia.Ni får gissa vad vi åt där denna kväll.

Solig morgon i Southport

Lugn morgon i huset.Inatt for Elins vän Bryan och tidigt imorse Jess.Gårdagen var ett långt farvälparty
för Elin och hennes vänner.
Roligaste kommentaren igårkväll: Now I can do the frog.Alltså : Bryan hade dansat kring midsommarstången med Elin och lärt sig Små grodorna och Björnen sover och var väldigt förtjust i svenskt midsommarfirande.
Livet går lite i slowmotion denna morgon eftersom vi klev upp vid tre inatt för att säga hejdå till Bryan.Kunde
inte somna om.Vi läste en stund.Elin gillar att få läsa en bok på svenska igen.Hon har kastat sig över Lapidus
bok och njuter av modersmålet.
Nu ska vi förbereda för vår första miniroadtrip till Byron där vi ska stanna i ett par dygn.

Sushi

Det närmaste jag kan komma sillen är sushi.Det ska jag äta nu och försöka
få lite midsommarstämning.

Midsommar i Australien

Vaknade och kände för att jogga en sväng.Vi behövde grädde också så jag försökte komma ihåg vägen
till att affären.Hittade också ett villaområde med boulevarder där jag kunde pusta mig fram.Kom på att klockan var 01 00 hemma.Jetlagen gjorde sig påmind men jag stretade på.
Frukost med Elin och sedan göra köttbullar på 2kg färs.Vi var tio personer till bord köttbullar,färskpotatis,brunsås,rårörda lingon och saltgurka.Väldigt svenskt ! Elin och jag sjöng senare några sånger för Bryan, som vill veta allt om svenskt midsommarfirande och Sverige.
Sedan bar det av till Surfers.Elin och hennes vänner tillbringar sina sista timmar tillsammans, Bryan åker kl 03 00 i natt.Jag valde att ge mig ut på en egen liten tur.Gick några kilometer längs den¨väldiga stranden som är 30-50 km lång.Miamikänsla med alla dessa skyskrapor.Hotellen ligger tätt , tätt men ändå fascinerande.Det vilar trots allt ett slags lugn över orten " på vintern".
Skön midsommarkänsla att gå barfota och låta vågorna våta ner mina fötter.Varmt och skönt!
Drack en australiensk öl.Bussen hem till villagen.Känns som jag kommer somna tidigt.
Det enda som redan är svårt att vänja sig med är att mörkret är här klockan 17.
Hoppas ni alla ätar god sill.
Hoppas kunna lägga ut bilder snart..

Surfers Paradise

Kom just tillbaka från Surfers efter en promenad längs stranden  med Elin.
Det blev i mörker eftersom som skymningen och mörkret kommer hastigt utan förvarning.
Neonskyltar lyste upp vägen längs stranden och den obligatoriska "shopping och turistgatan" som finns där turismen har tagit ordentlig fart.Skyskraporna ligger lika tätt som i övriga storstäder vid havet.
Elin och jag skyndade förbi och valde att äta en bit mat på Hard Rock Cafe.Mysig stund då vi fick tid att prata om tiden som fanns mellan oss.Börja åtminstone...
Gick igenom våra resplaner.
Imorgon ska vi fira midsommar med Elins korridorvänner.Nu ska lingonsylten fram liksom brunsåsen.
I övermorgon åker vi till Byron Bay , en timma söder om Surfers.
Där väntar en vacker natur,vandringsled längs havet men också en gammal hippiestad som försöker
att hålla kvar den livsstilen som de startade i slutet av 60-talet.Många i samhället har estetiska yrken.
Hoppas bara drogkulturen dött ut.Det andra känns friskt att se till gruppen,kollektivet inte som idag
där en stark individualism råder.Livet snurrar bara kring den egna naveln känns det som.
Återkommer med intrycken där ifrån.
Ska försöka sova snart och jobba bort jetlagen.Somnade nästan förrut när Elin och jag åkte buss i tjugo minuter.Vågorna och havsluften fick mig tillbaka.
Ses i morgon under min morgon.
Ha en fin midsommar mina kära barn ,man och vänner.Njut av ljuset.Glöm inte plocka sju blommor och lägg dessa under kudden.

Mam och my luve med u

Så blir man tilltalad här.Nu kommer ELIN!!!!
Glädje och gråt och LÅNG KRAM!
Inga ord att räcker att beskriva hur det känns att få krama om henne igen, min älskade dotter.

GriffithVillage,Elins hem i Southport

Vilken resa! Klockan 1055 landade jag på Australiensk mark i Brisbane.Planet var 5 timmar försenat så det
stod ingen dotter där.Tog mig ganska snabbt förbi tullen.Det gick bra för lingonsyltburkarna och för mig.
Ett par hundar nosade på mitt bagage och sedan var det klart, att passera .
Varm vind slog emot från de öppna dörrarna.Gold Coast har vinter nu men tempraturen som en vanlig svensk sommardag.Jag kom med ett tåg inom en kvart.Skönt att prata med Elin på telefon iallafall.
Hon förberedde sitt sista prov.
Klev av påen station som jag redan glömt namnet på.Åt lunch på en miljövänlig restaurang Nendo , någon slags kedja som sereverar tex mexoch burgers bla.Gott!
Sedan en taxiresa som blev extra lång då taxichauffören körde mig till fel village och verkade ha problem med att läsa.Elins vän räddade mig innan jag blev ruinerad min första dag i Australien.
Nu sitter jag i Elins studentrum som vätter ut mot en liten trädgård.Vackert!
Känner mig ganska mosig i hjärnan men ska vakna till efter en dusch hoppas jag.
Många intryck de första timmarna.Tåget for igenom centrala Brisbane med skyskrapor i citykärnan, vidare över floden som som svämmade över tidigare i år .Sedan små stationer,som att åka med Roslagsbananan från Östra.Sedan gick färden ut på "landet", lite sumpmarker,palmer och barrträd jag bara sett på naturfilmer.
Villorna var byggda på"pålar" eller med ovanligt höga källare.Mina fantasier drog igång omedelbart: krokodiler,alligatorer och alla giftormar som finns här och skorpionerna.
Elin har både skrämt upp och fått mig att ta det med ro.När vi skypade nyss konstaterade hon :äsch mamma det finns så mycket konstiga djur här.Underförstått ,att det är ingen ide att ens försöka ha koll för det går inte.Nä, nu ska jag duscha.Kanske får jag sällskap med...........en kackerlacka eller två.Kunde ha varit kul med någon annan!!!

19 min boarding to Brisbane

Äntligen snart på väg igen.
Har haft sällskap med två pensionarer från Surfers och fått en del tips på utflykter.
Att planera är ju en del av resan.Spänningen stiger!
På ett antal kvitton finns deras "smultronställen" som Burleig Heads.
På deras resa i Europa fick Norge flest poäng.
De har lovat att åka till Stockholm,Gotland och Fårö nästa år.
Tillbaka från Brisbane och Elin.

Shangi Airport 2

Bra träningsrunda.Nu blir det en runda i affärerna på denna servicinriktade flygplats efter
en god nudelsoppa.Smakade fantastiskt av kryddor jag inte kan namnet på.Tur att smaken
inte hänger på kunskap om kryddornas namn.
Min utsikt från freecharge för mobiler och datorer är Texas Chicken.Japp amerikanarna ska känna sig
hemma.Dock inga rårakor och swedish meatballs till försäljning.
Annars bara väntan och väntan på att komma i väg till min reskompis och dotter .Så nära och så långt borta samtidigt.Avstånden blir tydliga även mellan Singapore och Brisbane.
När jag försökte äta min nudelsoppa med pinnar och så snyggt som möjligt hörde jag två australiensare som
diskuterade avstånd.140 km till en livmedelbutik lät långt.Trist om man glömde mjölken...

Singapore Shangi Airport

Halvvägs när jag landade men inte nu, tyvärr.Här blir det att roa sig ytterligare sex och en halv timma.
Man kan se detta på två sätt enligt en gammal vän: Antingen att någon stjäl 6.5 timmar av mitt liv eller att jag fått 6.5 som jag inte visste att jag hade..Satsar på tolkning två av verkligheten.Lite nyfiknare att betrakta livet så.
Har ägnat en timma att få i gång internet.Trodde som vanligt att "jag svek tekniken" för i mitt liv sviker tekniken aldrig mig utan det är jag som inte "tänker".Fråga min man och mina barn som vet något om detta då de tålmodigt undervisar mig i konsten att använda en fjärrkontroll till tv:n eller en dator.Men idag, mot alla odds hade jag gjort allting rätt utom en sak: kollat med informationen vad som gäller för flygplatsens nätverk.Nu sitter jag här och känner mig lite teknisk, hindret för dagen var bara att passagerare får en användare genom att visa upp sitt pass.Härliga tider ,strålande tider i 4 timmar framåt om jag vill blogga eller mejla!
Allt jag får uppleva av Singapore blir alltså flygplatsen men ett par timmar här ger mig ledtrådar till
stadens invånare.Om Finnaisr personal utstrålade vänlighet är det bara ett uns i jämförelse med vad
jag upplevt här på kort tid.Blir dock lite trängd när någon dyker upp vid min sida om jag bara stannar upp en sekund." Madam can I help you" ringer i öronen.Lite stalkerkänsla infinner sig och jag rymmer till slut in på en toalett för att få frid av mer än ett skäl.Öppnar försiktigt dörren och spanar innan jag kliver ut.Men jag är ertappad av en städerska som vill förse mig med en tvål .
Det är väl detta som menas med att vara steget före?!
Kanske är svaret på framgångssagan Singapore ?
Tankarna virvlar kring det asiatiska ekonomiska undret:
Skriver dessa djupa tankar från Starbucks coffee .Här blir det väl att hänga många timmar?!
Jag har sällskap med en norsk tjej i Elins ålder som bor i Surfers och som ska börja på Griffith
i höst.Tänker på klyschan: Världen är liten.Men det verkar stämma idag ,igen.
Vi ska ta oss till gaten och se vad som hänt.Askmolnet???
Senare Kajsa blir det en motionsrunda på flygplatsen.På stora skyltar kan man läsa hur långtid det tar att förflytta sig till fots.
UP TO 11 MINS ,tänkte få ihop en " runda" på 30 min .Behövs efter 11 timmars flight från Helsingfors.Hej,hej så länge.

Terve Helsinki eller My city Helsinki

Har tagit mig till gaten till Singapore via trevlig Finnairpersonal som välkomnade oss till den Finland
med ett glatt terve.
Nu svettas vi på "My city Helsinki restaurant".Det är betydligt varmare än de 14 gr varmt som visas i monitorerna.Nåväl ,snart går resan vidare...
Allt känns bra , en känsla av förväntan har infunnit sig.Resfebern lämnade jag på Arlanda.
Beundrar den tappra mamman som leker med sin lille 3 åring och samtidigt vyssjar ett ändå mindre
barn.Hoppas den lille somnar snart ,hon ser trött ut.
Finnairpersonalen erbjuder henne att gå först ombord.
Mina söner ,Finland är inte bara bra på hockey.Guld till Finland i vänlighet i kväll på en flygplats i Norden.

Arlanda nästa

Väskan är packad och klar.Få se hur det går med vikten hm inte min men väskans.Elins önskelista var ganska lång.Det sista som jag stoppade ner i bagaget var två burkar med rårörda lingon och "brunsås".Det sista dock inte flytande...
Nu är det bara det svåraste kvar,säga hej till barnen och P.Vet att de klarar sig alldeles utmärkt !!! Är bara så van att alltid ha mitt gäng samlat,nära.
Men mitt gäng ska också ut på äventyr i sommar.Spännande möten och upplevelser väntar där ute.

NU ÄR ASKMOLNEN PÅ GÅNG IGEN...

Kom ett mejl från Elin för några minuter sedan.Se rubriken!
Vad kan jag göra? Flygplatser är stängda i Australien men Brisbane öppen ,än så länge.
Jaha askmolnen bor down under också.Inte bra för min resfeber.

Bernhard och Bianca

Pratar med Peter medan vi båda går runt i lägenheten och samlar oss...
Jag frågar honom vad han tänker på först när han hör Australien.Det kommer ögonblickligen:Bernhard och Bianca.Framför mig spelas scener upp denna film upp.Det lilla paret som färdas fram på den vita fågeln och med ett uppdrag att finna en försvunnen liten pojke i det väldiga landet med stora avstånd.Dessa vidder ser jag och mäktiga bergskedjor.Det är dit jag ska men först Helsingfors,Singapore, Brisbane ,Gold Coast och Surfers Paradise i den ordningen.

12.34

Dunjacka Fjällräven och Jens Lapidus Livet Deluxe , två uppdrag som jag gav mig för att stilla den oro
som finns inombords.Det är dax att plocka fram den gamla tågluffaren som finns inombords också eller lyssna till Marianne Dalsland : Go for it babe! Huka er aussies-Flo är på gång!!! Ett mantra som jag får ta upp timmarna före start.Resväskan är fortfarande inte stängd.Och inte gaten heller hoppas jag...

10 timmar till avresa.

Jag och Nils sitter vid ett rörigt köksbord och försöker få igång mitt bloggliv.Jag och teknik är aldrig kompisar men jag hoppas att min och Elins blogg blir ett andningshål eller en plats för eftertanke.
Här dyker det upp "sånt" som jag vågar och vill berätta om på resan "down under".
Att snart få krama om Elin är det som mest upptar min hjärna mest nu hm och resväskan som ska packas.