To the lighthouse

Elin och jag på väg mot fyren.Jag är varnad sedan igår att Stockholm Marathon är inget mot vad som väntar
oss på denna vandring till fyren.Vi rustar oss med var sin vattenflaska och fotriktiga skor,joggingskorna,Första etappen går inne i staden och längs med Beach Highway.Vi passerar Courthouse,vi stagar på men gör halt och läser skylten ovanför ingången: NO,SKATEBOARDS AND LONGBOARDS ALLOWED IN THE HALL Vi skrattar och går vidare.Då vet vi denna viktiga info.
Stranden till vänster ,inte så många i vattnet, mest surfare i våtdräkter.Som sagt det är vinter i Byron Bay men Elin och jag ökar takten och börjar svettas.Vi gör vandringen till en utmaning.Till höger om oss villor och motell  inbäddade i  lummig grönska.Jag känner igen en del blommande buskar som hemma finns att köpas små krukväxter.Snart börjar stigningen och Elin ropar till : Va är vi redan här!? Det tog mig och Bryan  40 min att ta oss hit och vi är här på drygt 10 min.Skönt då blir det bara ett halvt marathon tänker jag och travar på och dricker ur min vattenflaska för att klara etapp två som innebär att forsera genom regnskog och uppför trappor,Elin blir mer och mer upplivad ju högre vi kommer och säger.Det här är ju ingenting i jämförelse med när jag gick med Bryan.Men vi hade ju festat en del dagen innan och jag gick i Converse.En skylt dyker upp framför oss som berättar att det är 1,7 km kvar.Jaha tänker jag ,det är som 5 km slingan hemma då.Men det visar sig att dessa kilometer är ganska krävande.Omkring har vi vandrare som går barfota och i flip-flop.Vi har samma mål , fyren uppe på klippan där man ser hela bukten och bergen långt borta i dimma på grund av luftfuktigheten.Vi njuter av utsikten där vi går på den sligrande stigen uppåt ,uppåt.Vi stannar till vid Captain Cooks utsiktplats och spanar på surfarna som söks sig hit för att få surfa i större vågor.De är många till havs som de som paddlar kajak till havs för att komma närmare delfinerna och valarna.